|
« Back den 12 januari 2001 Årskrönika Krönika december 2001 För drygt en vecka sedan flög jag hem till julfirandet i Sverige. Det kändes skönt, till skillnad mot den omvända resa jag gjorde för några veckor sedan. Den gången lämnade jag ett Arvika under vatten för ett Florida i kaos. Nu verkar situationen i Arvika stabil och de amerikanska domstolarna har äntligen beslutat vem som ska få nyckeln till Vita huset. Racingmässigt känner jag mig nöjd med året som gått. Jag hade en chans, om än liten att vinna mästerskapet ända till säsongens sista flagga föll. I stället blev jag fyra totalt vilket är den bästa placeringen Team Rahal presterat sedan starten 1992. Men visst blev jag förbannad och besviken när bilen gick sönder i det sista racet. Det är konstigt, men tekniska och personliga misstag hände bara när vi var i vinnarhålet. När vi inte riktigt hängde med täten så höll bilen perfekt och jag körde lika säkert som en bilskolelärare. Till kommande säsong måste vi bli bäst när det gäller. Efter att ha analyserat säsongen i alla delar ska vi bli bättre på en rad områden. Jag själv har fått ett år av Cart-racing inom västen, vi anställer mer kvalificerad personal till vår ingenjörs- och konstruktörsstab, som vi lyckats värva från konkurrentteam. Dessutom stärker vi banden med Ford genom att bli deras fabriksteam i Cart. Det betyder att vi leder utvecklingsarbetet på motorn. Allt detta ska trimmas in före första racet i mars för till skillnad från tidigare år är all testning förbjuden under säsongen. I stället fördubblas träningstiden på fredagar under racehelger. Skälet är enkelt och typiskt amerikansk. Vi är underhållare och då ska fansen ha chans och se oss "in action" så mycket som möjligt. Under 2001 kommer jag köra 26 tävlingar. Som tur är sover jag bra på flygplan för racen avgörs i åtta olika länder på fyra kontintenter. Det blir mer eller mindre varje helg under hela sommarhalvåret vilket är extremt även för oss. Utöver 22 Cart-race blir det fyra IROC där de bästa förarna från Nascar, Cart och IRL kör mot varandra i nära nog identiskt lika Nascar-liknande bilar. Bästa nyheten för svenska fans kommande säsong är givetvis racen i Tyskland och England i slutet på september. Två helt nya ovalbanor som är "state of the art". Det blir garanterat annorlunda racing för fansen som är vana att se Formel 1 där bilarna ligger 15 sekunder från varandra. På ovaler slåss vi om varje millimeter och det går förstås sanslöst fort. Jag tror publiken kommer uppskatta den öppenhet som finns i amerikansk racing. I Cart kan alla köpa depåbiljetter och därmed komma riktigt nära förarna, bilarna och teamen. I Formel 1 måste du i princip känna Bernie (Ecclestone) eller möjligen Prins Albert om du ska få tillträde till annat än publikläktarna. 22 000 depåpass är redan sålda till vårt race i Tyskland. Det är fem år sedan jag tävlade i Europa. Den gången både vann jag och diskades i ett för mästerskapet avgörande Formel 3000-race efter att jag och min värste konkurrent kört ihop. Om det spelade in att domarna var tyska, min huvudkonkurrent var tysk och tävlingen gick på tyska Hockenheimbanan, ska jag väl inte spekulera i men jag skulle vilja se en tysk komma och köra skjortan av mej i Glava. Det enda jag kommer att sakna nästa år är min teamchef Bobby Rahal. Han har nu tagit det jobb som måste vara racingvärldens svåraste - att leda Jaguars Formel 1-stall mot toppen. Att bygga en konkurrenskraftig Formel 1-bil är en oerhört komplicerad historia som kräver den senaste teknologin och utvecklingen på alla områden. Vi hörs! Kenny Bräck kennybrack.com KB |
|
|||||||||